Regeringen missar potentialen i storskalig solenergi

Regeringen presenterade den 21 juni 2022 flera initiativ för att lösa den pågående energikrisen, där solenergi spelar en betydande roll i lösningen. Initiativen är till stor del baserade på det förslag EU-kommissionen presenterade i slutet av maj, kallat REPowerEU, vars syfte är fasa ut beroendet av rysk fossil energi och olja och snabbt påskynda omställningen till grön energi. EnergiEngagemang är mycket positiva till de utredningar regeringen nu gör, men ser att en mycket viktig aspekt missats från svenskt håll, nämligen potentialen i storskalig solenergi.

Regeringen presenterade tidigare i juni ett kraftpaket med mål att säkerställa att Sverige har gott om el till bra pris tillgängligt för både hushåll och företag de närmaste åren. Kraftpaketet innehåller förslag om solkraft, vindkraft och vattenkraft, kraftvärme, fjärrvärme och kärnkraft. Det är bra. EnergiEngagemang anser dock att man missat att se till potentialen i hur snabbt storskalig solkraft skulle kunna bidra i utbyggnaden av ny elproduktion. I Europa står för markbaserade solparker för mer än 50% av den installerade effekten, i Sverige är motsvarande siffra endast för 8%.

EU:s direktiv för grön energi

När EU-kommissionen i slutet av maj presenterade REPowerEU tog man fram en särskild solstrategi för att öka takten på byggandet av solenergi på både tak och mark. Anledningen att EU ser solenergi som en så central del i energiomställningen är att det är det energislag som är både snabbast och billigast att bygga ut. EU ser att det finns stor potential i att sätta solceller på tak, men man vill även accelerera storskalig produktion i form av solparker. Detta bland annat genom att förenkla beslutsprocesserna hos både myndigheter och nätbolag.

Här saknar vi ett tydligt ställningstagande från svenskt håll. När kommer regeringens direktiv för förenklade beslutsprocesser för storskalig solenergi i Sverige?

EU har som mål att 45% av all energi ska vara förnybar vilket man planerar att nå genom att öka produktionen av sol- och vindenergi. Redan 2025 vill man dubblera kapaciteten från solel till 230 GW för att sedan 2030 nå 600 GW solel.

Markbaserade solparker kan byggas snabbare än något annat kraftslag. På 12–18 månader kan en solpark anläggas och anslutas till elnätet. Parkerna kan placeras nära konsumtionen och i de områden där behoven är som störst, vilket minskar belastningen på elnätet. 3–4 stora solparker som var och en producerar 300 GWh per år kan generera el motsvarande årsförbrukningen i en stad av Lunds storlek.

Mark är inte någonting vi har brist av i Sverige och solen förser oss redan nu varje timme med all energi mänskligheten förbrukar på ett år. Med tydligare direktiv för enklare och snabbare beslutsprocesser hos kommuner och länsstyrelser i kombination med effektivare hantering av föranmälningar hos nätbolagen får vi det överlägset snabbaste och billigaste sättet att skapa lokal grön energi.

Det finns många markägare som är intresserade av att arrendera ut sin mark och på så sätt skapa en kompletterande intäkt till lantbruket vilket i sin tur skapar en långsiktighet hos den som brukar jorden för framtida generationer.

Näringslivet i sin tur söker långsiktiga låga elpriser och är redo att köpa den el som solparkerna kommer generera. Det enda som just nu står i vägen för att det här ska bli verklighet är en segdragen byråkrati som regeringen har möjlighet att upphäva, bara den politiska viljan finns.

Denna tid på året har Sverige väldigt många soltimmar. Soltimmar som går hand i hand med den tid på dygnet då Sverige konsumerar som allra mest energi under dagtid. Det blåser generellt mindre på sommaren och vattenkraften kan lagra vatten i magasinen till hösten. Det är en möjlighet vi vill ta vara på. Varför vill inte regeringen detta?


Profilbild för Emma Nygren Tibblin
Vill du dela nyheten med någon?