Den svenska elproduktionen står på tre stora ben, men benen har sina brister. Johan Lindahl, svensk representant i internationella energiorganet IEA, förklarar varför solkraft är det perfekta komplementet för att balansera det nordiska elsystemet.

Tänk dig en vacker högsommardag. Solen står högt på himlen, det är varmt och inte en vindpust känns i luften. Vindkraftverkens snurror står stilla, men solelsproduktionen däremot, den går på högvarv.
– Sveriges elmix står på fyra ben, vattenkraft, kärnkraft, kraftvärme och vindkraft, säger Johan Lindahl.
– Men deras produktion är inte konstant, och dessutom varierar efterfrågan både under dygnet och under året. Solenergin kompletterar de andra kraftslagen eftersom den producerar som mest när de andra producerar som minst.

För både vatten-, vind-, kraftvärme och kärnkraft producerar mer el på vintern än på sommaren. Vattenkraften för att behovet och tillrinning är större då, vindkraften för att det blåser mer då, kraftvärmen för att den är beroende av värmebehovet via fjärrvärmen, och kärnkraften för att den står stilla för revision och underhåll under delar av sommarhalvåret.
– Det har faktiskt inneburit att kraftsystemet har varit mer ansträngt på sommarhalvåret de senaste åren, men eftersom solkraften har sin högsäsong då blir det ett perfekt komplement till de andra fyra.

Samma sak sker på dygnsbasis. Eftersom vi konsumerar mindre el när vi sover än när vi är vakna har Sverige i snitt cirka fem gigawatt högre elkonsumtion på dagen än på natten.
– Även här kompletterar solelen de andra kraftslagen eftersom den producerar mest när konsumtionen på dygnet är som högst. Därmed kan den balansera den höga efterfrågan mitt på dagen.

I dagsläget står solelen för cirka en procent av Sveriges elproduktion men det sker hela tiden en utbyggnad. Och mer solel i systemet har flera fördelar än bara en elmarknad som är bättre på att hantera variationer i tillgång och efterfrågan.
– För det första blir den mer förnybar. Vi får inte glömma att vår nordiska elmarknad fortfarande innefattar kolkraftverk och att vi är hopkopplad med övriga Europa där de fossila kraftslagen fortfarande utgör en stor del av elproduktionen. Mer sol skulle kunna putta undan mer av det fossila.

Men miljö handlar inte bara om klimatfrågan utan inbegriper även andra aspekter.
– Solkraft ger mindre avtryck även ur de aspekterna. Den behöver inte dämma upp älvar, den skadar varken fåglar eller andra djur, den genererar inget radioaktivt avfall som är farligt i hundra tusen år. Och även om man sätter den på mark har man sett att rätt skött kan en solcellspark bli som en äng med högre biodiversitet än konventionellt jordbruk.

Dessutom skulle mer solel i systemet kunna leda till att det blir mer robust.
– Ett system som bygger på få stora kraftkällor kan bli sårbart, för fallerar någon av dem blir det enorma konsekvenser. Men med flera små kraftkällor, som på sikt dessutom kan skapa många små mikronät, blir konsekvensen vid ett eventuellt haveri mycket mindre för samhället.