fbpx
skip to Main Content

Mina energiråd till Baylan

Hur Sveriges energibehov ska lösas långsiktigt är en av landets viktigaste framtidsfrågor. Ingen ny energiproduktion kan byggas i dag utan någon form av subvention, skriver energiexperten och Senior Adviser till EnergiEngagemang Jonas Almquist i en artikel i DI debatt.

Sverige har alla förutsättningar att förbli en fantastisk energination med konkurrenskraftiga elpriser, ett miljö- och klimatsmart energisystem samt med en trygg elförsörjning i framtiden. Även om vi måste vara ödmjuka och inse att vi i dag inte har alla svar och lösningar.

Men vi kan redan nu agera på det vi vet och genom att göra det skapar vi goda förutsättningar för att under de kommande tio åren finna lösningar på de utmaningar som saknar klara svar.

  • De facto så kan ingen ny energiproduktion byggas i dag utan någon form av subvention. Detta gäller i Sverige och det gäller i övriga Europa. Dagens elpris (exklusive skatter och nätavgifter) ligger på 30 öre per kilowattimme, kWh. Under stora delar av 2000-talet har priserna legat i intervallet 40–55 öre per kWh. För att bygga ett nytt kärnkraftverk krävs ett elpris på 70–100 öre per kWh. Motsvarande kostnad för landbaserad vindkraft ligger på drygt 50 öre per kWh. Dagens befintliga kärnkraftverk närmar sig pension, där Oskarshamn 1 samt Ringhals 1 och 2 står först i tur under första halvan av 2020-talet. Hur ersätter vi de svenska kärnkraftverken? Med ny kärnkraft eller med andra lösningar? För att undvika en kostnadschock, när en stor andel av den befintliga produktionskapaciteten utrangeras, krävs det att vi ökar stödet till investeringarna så att utbyggnadstakten av svensk elproduktion ökar tillräckligt för att säkra ett konkurrenskraftigt elpris även ”i morgon”.
  • Ett miljö- och klimatmässigt hållbart energisystem som bidrar till att Sverige som nation är koldioxidneutralt senast 2050. Förnybar elproduktion är i dag den billigaste energikällan. Så var inte fallet för fem år sedan. Med den snabba tekniska utvecklingen har kostnaden för att producera vindel sjunkit med över 30 procent och solel med cirka 70 procent. Med ett högre framtida pris på koldioxid kommer kostnadsfördelen för fossilfri elproduktion att bli ännu större.
  • Nackdelen med sol- och vindkraft är att produktionen varierar kraftigt över dygnet och året. Bioenergi och olika former av geoenergi är väsentligt mer stabila. Sverige och Norge har dock fördelen med en mycket stor tillgång till reglerbar vattenkraft som snabbt kan hantera förändringar i vind- och solkraftsproduktion. Detta innebär att det svenska energisystemet klarar en kraftig utbyggnad av alla former av förnybar energi. För att ytterligare skapa trygghet i elsystemet – och med bonusen att svenska elproducenter ges möjlighet till en lönsam export av koldioxidfri el – behöver Svenska Kraftnät öka sin redan ambitiösa utbyggnad av elkablar till kontinenten.

Att skapa förutsättningar för långsiktigt lönsamma investeringar i ny och befintlig förnybar kraftproduktion kommer att bli vår tillträdande energiminister, Ibrahim Baylans, absolut viktigaste uppgift. Och den goda nyheten är att det kan göras till en låg kostnad för svenska elkonsumenter. Samtidigt kommer det att skapa tusentals nya arbetstillfällen.

Mitt förslag till att göra-lista för Ibrahim Baylan ser ut så här:

  • Utöka och förläng det befintliga systemet med elcertifikat. I dag betalar svenska elkonsumenter runt 3,5 öre per kWh för så kallade elcertifikat som ger en ökad intäkt för producenter av förnybar elproduktion. Priset på elcertifikat behöver fördubblas. Detta görs enkelt genom att öka kvotplikten, att förlänga systemet till 2045 och att perioden som producenten erhåller elcertifikat ökas från 15 till 20 år. Konsumentens kostnad för elcertifikat stiger något, men samtidigt ökar utbudet av el vilket kommer att hålla elpriset på en konkurrenskraftig nivå. Internationellt bör Sverige verka för höjda priser på koldioxid.
  • Ändra allokeringsreglerna för svenska pensionsfonder. Skynda på den redan beslutade pensionsreformen så att fonderna kan göra större investeringar i energi och infrastruktur.
  • Enkla förmånliga regler för hushåll och företag som till exempel bygger egen solelsproduktion. Följ Oberoende Elhandlare, HSB och Naturskyddsföreningens förslag i Di Debatt 30/9 som bygger på alliansens förslag som är tänkt att träda i kraft vid årsskiftet. Egen närproducerad elproduktion kommer att bli vår nästa ”folkrörelse”.
  • Bygg ut import- och exportkapaciteten till kontinenten och förstärk elnätet i Norden och mellan norra och södra Sverige.

Många av dagens stora traditionella elproducenter behöver en avkastning på 12 procent för att kunna investera i nyproduktion. Detta öppnar dörren för alternativa investerare – från pensionsfonder till småsparare – som gärna investerar i förnybar elproduktion till en trygg och stabil avkastning på 8 procent.

Har vi löst hela problemställningen om framtidens energisystem med dessa åtgärder? Nej, men vi är på god väg. Vi är kostnads- och miljöeffektiva, vi klarar att ersätta de fem äldsta kärnkraftsreaktorerna och vi ger oss minst tio år till att planera ersättningen av de fem sista reaktorerna. Med rätt fokus bör elpriset i framtiden ligga i samma intervall som vi sett under 2000-talet.

Väldigt mycket kommer att ske de kommande tio åren gällande smarta elnät, energilagring och energieffektivisering. Det finns fantastiska möjligheter, nu gäller det att kliva ur skyttegravarna och tillsammans skapa framtidens hållbara och kostnadseffektiva energisystem.

Jonas Almquist, energiexpert, senior adviser i EnergiEngagemang och styrelseledamot i Bergen Energi

Back To Top